AFS 2017:3

Allt du behöver veta om nya AFS 2017:3 –
Användning och kontroll av trycksatta anordningar

När börjar AFS 2017:3 att gälla?

1 december 2017, börjar den nya föreskriften om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) att gälla.

När skall man följa AFS 2017:3?

Föreskriften gäller användning och kontroll av trycksatta anordningar och säkerhetsutrustning. Det vill säga tryckkärl, rörledningar, vakuumkärl, cisterner samt anordningar.

Exempel på anordningar:

  • Pannor för kraft- eller värmeproduktion
  • Tryckkärl i processer, till exempel massakokaren och kemiska reaktorer
  • Centralgassystem
  • Kokgrytor
  • Lagringstankar för gas, till exempel gasoltankar, svaveldioxid och tankar för lagring av djupkylda flytande gaser
  • Cisterner för lagring av flytande fluider
  • Tryckluftsbehållare med tillhörande tryckluftssystem
  • Kylmaskiner

Med säkerhetsutrustning menar man utrustning som hindrar att tryck, temperatur, fluidnivå, effekt eller andra parametrar, som är av betydelse för trycksatta anordningars säkerhet, når nivåer som avviker från de gränser som fastställts som nödvändiga vid konstruktion eller kontroll av en trycksatt anordning.

Vad är AFS 2017:3?

AFS 2017:3 har inte allt för många förändringar av lagar utan är en sammanställning av flera föreskrifter som var utspridda tidigare;

  • AFS2005:3 om besiktning av trycksatta anordningar,
  • AFS 2002:1 om användning av trycksatta anordningar,
  • AFS 2005:2 om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar,
  • AFS 2001:4 om gasflaskor
  • AFS 2006:4 om användning av arbetsutrustning.

Den har även ett förenklat upplägg med en tydlig struktur. Detta gör det lättare att hitta och bedöma regler angående en trycksatt anordning vare sig det är tryckkärl, rörledningar, vakuumkärl eller cisterner.

Här kommer en sammanfattning av förändringar som kommer med AFS 2017:3

  • Möjlighet att själv sätta intervall för återkommande besiktning genom riskanpassad kontroll av tryckbärande anordningars skick. Även möjlighet till förlängning av intervall vid driftprov.

Detta kan innebära färre kontroller och färre driftstopp men även motsatta om de trycksatta anordningarna har brister vid kontrollen.

  • Egenbesiktning försvinner och blir tredjepartskontroll. Planerade bedömningar för egenbesiktning kan fortsätta som längst till 2020-12-01.

”Bedömning för egenbesiktning enligt AFS 2005:3, 36 §, kan fortsätta som planerad, men som längst 3 år, senast 1 december 2020, ska de nya reglerna följas. (Se vidare AFS 2017:3, under rubriken pg 41, pkt 8)”.

  • Pannskötare skall certifieras. Kommer ske under en övergångsperiod på 3–5 år som bestäms beroende på kategori av panna.

Certifiering av pannoperatörer ska ske inom:
– 3 år för pannor som tillhör kategori 1-2, senast 1 december 2020,
– 5 år för pannor som tillhör kategori 3-4, senast 1 december 2022.”

”Pannor i öppna värmesystem där det tidigare inte funnits krav om kontroll ska vara kontrollerade av kontrollorgan inom 3 år, senast 1 december 2020.”

  • Program för fortlöpande tillsyn skärps. Bland annat införs sanktionsavgifter om riskbedömningar saknas. Vilket innebär att kravet på undersökning och riskbedömning har skärpts.
    OBS: alla trycksatta anordningar skall ha en riskbedömning.
  • Ständig övervakning av trycksatta anordningar införs. Åtgärder ska göras och dokumenteras på rätt sätt annars risk för ständig övervakning. Detta gäller alla typer av trycksatta anordningar, inte bara pannor.

Bedömning om övervakning kan fortsätta som planerad till ny kontroll görs enligt tidigare planering.”

  • Krav vid reparation och ombyggnad av trycksatta anordningar. Större krav på arkivering av dokumentation.
  • Journaler för återstående livslängd på anordning.

Journaler för återstående livslängd ska finnas upprättade inom 2 år, senast 1 december 2019.”

  • Cisterner som innehåller brandfarlig vätska samt de rörledningar som är sammanbundna med cisternen ska inte bedömas via AFS 2017:3.
    Dessa cisterner och rörledningar ska istället kontrolleras enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskrifter.

Riskbedömning

När det gäller kraven på Riskbedömning så ställs krav på att man systematiskt skall riskbedöma sina trycksatta anordningar.

Riskbedömningen skall ligga till grund för val av placering, riskområdets omfattning, undersökningsintervall och så vidare.

Dessutom skall utökade riskbedömningar genomföras för att identifiera och bestämma skicket på anordningen.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att åtgärder ska vidtas för att förebygga riskerna.

Arbetsgivaren ska vid sin bedömning av riskerna med användning av trycksatta anordningar ta hänsyn till:

  • erfarenheter från användningen av anordningen,
  • uppgifter om anordningens återstående livslängd,
  • utförda reparationer och ändringar,
  • inträffade olyckor och tillbud, samt
  • eventuella avvikelserapporter och resultat från kontroll av de trycksatta anordningarna.

Fortlöpande tillsyn

En trycksatt anordning måste regelbundet undersökas med fortlöpande tillsyn. Detta för att arbetsgivaren ska ha en konstant bedömning om den trycksatta anordningen och tillhörande säkerhetsutrustning har några skador eller försämrats.

Den fortlöpande tillsynen ska minst omfatta tillsyn av

  • anordningen fungerar tillfredsställande.
  • inga otätheter har uppkommit
  • anordningen eller säkerhetsutrustningen inte har utsatts för skadlig yttre eller inre påverkan.
  • inga andra fel eller avvikelser har uppstått.
  • trycksatta anordningar, ventiler och nödstopp är korrekt märkta
  • eventuell föreskriven kontroll enligt 3 kap., 5 kap. eller sådan kontroll som avses i 1 kap. 4 § 1–2 har utförts.

Klassificering av trycksatta anordningar

Nytt för AFS 2017:3 är att klass C från AFS 2005:3 är borttagen och ersatt med ej klassificerad. Den nya förändringen gör att bara klassificerade A och B ger trycksatta anordningar särskilda krav på:

  • dokumentation och övervakning enligt 14–22 §§,
  • kontroll enligt 5 kap.
  • krav på övervakning av pannor enligt 6 kap.

”För att tryckanordningen ska klassificeras som klass A eller B, krävs det att den uppfyller förutsättningarna enligt 7–13 §§.

Detta kan vi på Zert hjälpa till med!

I vår webbtjänst Zert RM kan du genomföra alla dina typer av riskbedömningar, allt ifrån detaljerade HAZOP-analyser på processen i samband med konstruktionen till enklare checklistor för att stämma av riskerna vid montage, idrifttagning, användning, förändringar och ombyggnationer.

Med hjälp av våra checklistor kan du stämma av kraven från direktiven, standarder och gällande föreskrifter.

Vi har stöd för att följa upp kraven på bruksanvisningens innehåll och att du sammanställt all tillverkningsdokumentation.

Med Projektmodulen i Zert RM kan du enkelt strukturera upp din tryckbärande anordning med samtliga ingående komponenter och dess leverantörer och stämma av dokumentationen för respektive leverans.

Läs mer om Zert RM

Med vår webbtjänst Zert CLM kan du utforma din Bruksanvisning enligt gällande krav samt hantera översättning till mottagarlandets språk.

Du kan dessutom enkelt och effektivt återanvända informationen mellan olika tryckbärande anordningar.

Läs mer om Zert CLM

Vår konsultavdelning SELECTO kan bistå med assistans i allt ovanstående arbete samt hjälpa till med framtagandet av rutiner och processer i er organisation.
Vi är experter på säkerhetssystemet och dess utformning enligt SIL (EN 61508) eller Performance Level (EN 13849).

Läs mer om Selecto

Till AFS 2017:3:

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/anvandning-och-kontroll-av-trycksatta-anordningar-afs-20173-foreskrifter/